publicerad: 2015
märling
märl·ing
substantiv
~en ~ar • tvåtrådig lina av tjärad hampa för sjömansarbeten
Singular | |
---|---|
en märling | obestämd form |
en märlings | obestämd form genitiv |
märlingen | bestämd form |
märlingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
märlingar | obestämd form |
märlingars | obestämd form genitiv |
märlingarna | bestämd form |
märlingarnas | bestämd form genitiv |