publicerad: 2015
mönstring
mönstr·ing
substantiv
~en ~ar • till mönstra 1,2,3
Singular | |
---|---|
en mönstring | obestämd form |
en mönstrings | obestämd form genitiv |
mönstringen | bestämd form |
mönstringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
mönstringar | obestämd form |
mönstringars | obestämd form genitiv |
mönstringarna | bestämd form |
mönstringarnas | bestämd form genitiv |