publicerad: 2015
mörkning
mörk·ning
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ i mörkningen i skymningen
Singular | |
---|---|
en mörkning | obestämd form |
en mörknings | obestämd form genitiv |
mörkningen | bestämd form |
mörkningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
mörkningar | obestämd form |
mörkningars | obestämd form genitiv |
mörkningarna | bestämd form |
mörkningarnas | bestämd form genitiv |