publicerad: 2015
mittgång
mitt|gång
substantiv
~en ~ar • särsk. i kyrka; till 1gång 2
Singular | |
---|---|
en mittgång | obestämd form |
en mittgångs | obestämd form genitiv |
mittgången | bestämd form |
mittgångens | bestämd form genitiv |
Plural | |
mittgångar | obestämd form |
mittgångars | obestämd form genitiv |
mittgångarna | bestämd form |
mittgångarnas | bestämd form genitiv |