publicerad: 2015
munkorg
mun|korg
substantiv
~en ~ar • t.ex. på hund; äv. bildl.
Singular | |
---|---|
en munkorg | obestämd form |
en munkorgs | obestämd form genitiv |
munkorgen | bestämd form |
munkorgens | bestämd form genitiv |
Plural | |
munkorgar | obestämd form |
munkorgars | obestämd form genitiv |
munkorgarna | bestämd form |
munkorgarnas | bestämd form genitiv |