SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
munkorden
munk|­orden substantiv; best. ~; pl. ‑ordnar munk 1 orden 1
Singular
en munkordenobestämd form
en munkordensobestämd form genitiv
munkordenbestämd form
munkordensbestämd form genitiv
Plural
munkordnarobestämd form
munkordnarsobestämd form genitiv
munkordnarnabestämd form
munkordnarnasbestämd form genitiv