publicerad: 2015
nautiker
naut·ik·er
[nau´t‑]
substantiv
~n; pl. ~ nautik
Singular | |
---|---|
en nautiker | obestämd form |
en nautikers | obestämd form genitiv |
nautikern | bestämd form |
nautikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
nautiker | obestämd form |
nautikers | obestämd form genitiv |
nautikerna | bestämd form |
nautikernas | bestämd form genitiv |