publicerad: 2015
navare
nav·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. navarna • grov träborr; handbergborr
Singular | |
---|---|
en navare | obestämd form |
en navares | obestämd form genitiv |
navaren | bestämd form |
navarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
navare | obestämd form |
navares | obestämd form genitiv |
navarna | bestämd form |
navarnas | bestämd form genitiv |