publicerad: 2015
nedlåta
ned|låta
verb
‑lät, ‑låtit, pres. ‑låter • tills. med sig:
Finita former | |
---|---|
nedlåter | presens aktiv |
nedlät | preteritum aktiv |
nedlåt | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att nedlåta | infinitiv aktiv |
har/hade nedlåtit | supinum aktiv |
Presens particip | |
nedlåtande |
nedlåta sig
• endast ned-; nedlåta sig till ngt inte hålla sig för god för ngtOrdform(er) nedlåta sig