publicerad: 2015
oförrätt
o|för·rätt
substantiv
~en ~er • kränkning, orättvisa, övergrepp
Singular | |
---|---|
en oförrätt | obestämd form |
en oförrätts | obestämd form genitiv |
oförrätten | bestämd form |
oförrättens | bestämd form genitiv |
Plural | |
oförrätter | obestämd form |
oförrätters | obestämd form genitiv |
oförrätterna | bestämd form |
oförrätternas | bestämd form genitiv |