publicerad: 2015
oktagon
okta·gon
[‑gå´n]
substantiv
~en ~er • åttahörning, oktogon
Singular | |
---|---|
en oktagon | obestämd form |
en oktagons | obestämd form genitiv |
oktagonen | bestämd form |
oktagonens | bestämd form genitiv |
Plural | |
oktagoner | obestämd form |
oktagoners | obestämd form genitiv |
oktagonerna | bestämd form |
oktagonernas | bestämd form genitiv |