publicerad: 2015
omvändning
om|vänd·ning
substantiv
~en ~ar • t.ex. om mat. sats: som kan ses som spegelbilden till en annan sats
| Singular | |
|---|---|
| en omvändning | obestämd form |
| en omvändnings | obestämd form genitiv |
| omvändningen | bestämd form |
| omvändningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| omvändningar | obestämd form |
| omvändningars | obestämd form genitiv |
| omvändningarna | bestämd form |
| omvändningarnas | bestämd form genitiv |


