publicerad: 2015
osaklighet
o|sak·lig·het
substantiv
~en ~er osaklig
Singular | |
---|---|
en osaklighet | obestämd form |
en osaklighets | obestämd form genitiv |
osakligheten | bestämd form |
osaklighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
osakligheter | obestämd form |
osakligheters | obestämd form genitiv |
osakligheterna | bestämd form |
osakligheternas | bestämd form genitiv |