publicerad: 2015
pär
pär
substantiv
~en ~er • huvudman för brittisk högadlig släkt; medlem av överhuset
Singular | |
---|---|
en pär | obestämd form |
en pärs | obestämd form genitiv |
pären | bestämd form |
pärens | bestämd form genitiv |
Plural | |
pärer | obestämd form |
pärers | obestämd form genitiv |
pärerna | bestämd form |
pärernas | bestämd form genitiv |