publicerad: 2015
pårop
på|rop
substantiv
~et; pl. ~ rop
Singular | |
---|---|
ett pårop | obestämd form |
ett pårops | obestämd form genitiv |
påropet | bestämd form |
påropets | bestämd form genitiv |
Plural | |
pårop | obestämd form |
pårops | obestämd form genitiv |
påropen | bestämd form |
påropens | bestämd form genitiv |