publicerad: 2015
ryka
1ryka
verb
rök hellre än rykte, rykt, pres. ryker • det ryker (ur skorstenen) det kommer ut rök
Finita former | |
---|---|
ryker | presens aktiv |
rök (rykte) | preteritum aktiv |
ryk | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ryka | infinitiv aktiv |
har/hade rykt | supinum aktiv |
Presens particip | |
rykande |
2ryka
verb
rök, rykt, pres. ryker • ⟨vard.⟩ gå förlorad: där rök de sista slantarna
Finita former | |
---|---|
ryker | presens aktiv |
rök | preteritum aktiv |
ryk | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ryka | infinitiv aktiv |
har/hade rykt | supinum aktiv |
Presens particip | |
rykande |
ryka ihop
• ⟨vard.⟩ börja slåss el. gräla: de rök ihop om en småsakInfinita former att ryka ihop infinitiv aktiv Presens particip ihoprykande
ryka på
• ⟨vard.⟩ anfallaInfinita former att ryka på infinitiv aktiv Presens particip pårykande