publicerad: 2015
panteist
pan·te·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er panteism
Singular | |
---|---|
en panteist | obestämd form |
en panteists | obestämd form genitiv |
panteisten | bestämd form |
panteistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
panteister | obestämd form |
panteisters | obestämd form genitiv |
panteisterna | bestämd form |
panteisternas | bestämd form genitiv |