publicerad: 2015
partikularism
part·ikul·ar·ism
[‑is´m]
substantiv
~en • strävan efter särställning el. självstyrelse
Singular | |
---|---|
en partikularism | obestämd form |
en partikularisms | obestämd form genitiv |
partikularismen | bestämd form |
partikularismens | bestämd form genitiv |