publicerad: 2015
personalrum
pers·on·al|rum
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men personal 1rum 1
Singular | |
---|---|
ett personalrum | obestämd form |
ett personalrums | obestämd form genitiv |
personalrummet | bestämd form |
personalrummets | bestämd form genitiv |
Plural | |
personalrum | obestämd form |
personalrums | obestämd form genitiv |
personalrummen | bestämd form |
personalrummens | bestämd form genitiv |
SAOL