publicerad: 2015
personifiering
pers·oni·fi·er·ing
substantiv
~en ~ar personifiera
Singular | |
---|---|
en personifiering | obestämd form |
en personifierings | obestämd form genitiv |
personifieringen | bestämd form |
personifieringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
personifieringar | obestämd form |
personifieringars | obestämd form genitiv |
personifieringarna | bestämd form |
personifieringarnas | bestämd form genitiv |