SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
perturbation
per·­turb·­at·ion substantiv ~en ~er av­vikelse i himla­kropps bana; störning i instruments ut­slag
Singular
en perturbationobestämd form
en perturbationsobestämd form genitiv
perturbationenbestämd form
perturbationensbestämd form genitiv
Plural
perturbationerobestämd form
perturbationersobestämd form genitiv
perturbationernabestämd form
perturbationernasbestämd form genitiv