publicerad: 2015
piprökare
pip|rök·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑rökarna piprök
Singular | |
---|---|
en piprökare | obestämd form |
en piprökares | obestämd form genitiv |
piprökaren | bestämd form |
piprökarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
piprökare | obestämd form |
piprökares | obestämd form genitiv |
piprökarna | bestämd form |
piprökarnas | bestämd form genitiv |