publicerad: 2015
pirk
pirk
substantiv
~en ~ar • pilk; pimpelblänke
Singular | |
---|---|
en pirk | obestämd form |
en pirks | obestämd form genitiv |
pirken | bestämd form |
pirkens | bestämd form genitiv |
Plural | |
pirkar | obestämd form |
pirkars | obestämd form genitiv |
pirkarna | bestämd form |
pirkarnas | bestämd form genitiv |