publicerad: 2015
planet
plan·et
[‑e´t]
substantiv
~en ~er • himlakropp som roterar kring en stjärna t.ex. solen; mitt i planeten ⟨vard.⟩ mitt i ansiktet
Singular | |
---|---|
en planet | obestämd form |
en planets | obestämd form genitiv |
planeten | bestämd form |
planetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
planeter | obestämd form |
planeters | obestämd form genitiv |
planeterna | bestämd form |
planeternas | bestämd form genitiv |