publicerad: 2015
politruk
pol·it·ruk
[‑ruk´]
substantiv
~en ~er • ⟨nedsätt.⟩ kommunistisk politisk kontrollant; äv. om makthavare i allmänhet
Singular | |
---|---|
en politruk | obestämd form |
en politruks | obestämd form genitiv |
politruken | bestämd form |
politrukens | bestämd form genitiv |
Plural | |
politruker | obestämd form |
politrukers | obestämd form genitiv |
politrukerna | bestämd form |
politrukernas | bestämd form genitiv |