publicerad: 2015
pralin
pral·in
[‑i´n]
substantiv
~en ~er • chokladbit med fyllning
Singular | |
---|---|
en pralin | obestämd form |
en pralins | obestämd form genitiv |
pralinen | bestämd form |
pralinens | bestämd form genitiv |
Plural | |
praliner | obestämd form |
praliners | obestämd form genitiv |
pralinerna | bestämd form |
pralinernas | bestämd form genitiv |