publicerad: 2015
preludiera
pre·ludi·era
verb
~de ~t • inleda en psalm el. ett musikstycke med förspel
Finita former | |
---|---|
preludierar | presens aktiv |
preludieras | presens passiv |
preludierade | preteritum aktiv |
preludierades | preteritum passiv |
preludiera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att preludiera | infinitiv aktiv |
att preludieras | infinitiv passiv |
har/hade preludierat | supinum aktiv |
har/hade preludierats | supinum passiv |
Presens particip | |
preludierande | |
Perfekt particip | |
en preludierad + substantiv | |
ett preludierat + substantiv | |
den/det/de preludierade + substantiv |