publicerad: 2015
rättskaffenhet
rätt|skaff·en·het
substantiv
~en • redlighet, rättrådighet
Singular | |
---|---|
en rättskaffenhet | obestämd form |
en rättskaffenhets | obestämd form genitiv |
rättskaffenheten | bestämd form |
rättskaffenhetens | bestämd form genitiv |