publicerad: 2015
röjare
röj·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. röjarna • särsk. våldgästande el. vandaliserande ung person på fest
Singular | |
---|---|
en röjare | obestämd form |
en röjares | obestämd form genitiv |
röjaren | bestämd form |
röjarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
röjare | obestämd form |
röjares | obestämd form genitiv |
röjarna | bestämd form |
röjarnas | bestämd form genitiv |