publicerad: 2015
röjning
röj·ning
substantiv
~en ~ar • till 1röja 2,3
Singular | |
---|---|
en röjning | obestämd form |
en röjnings | obestämd form genitiv |
röjningen | bestämd form |
röjningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
röjningar | obestämd form |
röjningars | obestämd form genitiv |
röjningarna | bestämd form |
röjningarnas | bestämd form genitiv |