publicerad: 2015
röka
röka
verb
rökte rökt 1 röka pipa2 rökt makrill
Finita former | |
---|---|
röker | presens aktiv |
röks (rökes) | presens passiv |
rökte | preteritum aktiv |
röktes | preteritum passiv |
rök | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att röka | infinitiv aktiv |
att rökas | infinitiv passiv |
har/hade rökt | supinum aktiv |
har/hade rökts | supinum passiv |
Presens particip | |
rökande | |
Perfekt particip | |
en rökt + substantiv | |
ett rökt + substantiv | |
den/det/de rökta + substantiv |
röka ut
• utsätta ngn för giftig rök för att tvinga vederbörande att lämna lokal e.d.Infinita former att röka ut infinitiv aktiv Presens particip utrökande Perfekt particip en utrökt + substantiv ett utrökt + substantiv den/det/de utrökta + substantiv