publicerad: 2015
radhus
rad|hus
substantiv
~et; pl. ~ • till 1rad 2 hus 1
Singular | |
---|---|
ett radhus | obestämd form |
ett radhus | obestämd form genitiv |
radhuset | bestämd form |
radhusets | bestämd form genitiv |
Plural | |
radhus | obestämd form |
radhus | obestämd form genitiv |
radhusen | bestämd form |
radhusens | bestämd form genitiv |