publicerad: 2015
realiakunskap
re·al·ia|kun·skap
substantiv
~en ~er realia kunskap
Singular | |
---|---|
en realiakunskap | obestämd form |
en realiakunskaps | obestämd form genitiv |
realiakunskapen | bestämd form |
realiakunskapens | bestämd form genitiv |
Plural | |
realiakunskaper | obestämd form |
realiakunskapers | obestämd form genitiv |
realiakunskaperna | bestämd form |
realiakunskapernas | bestämd form genitiv |