publicerad: 2015
repning
rep·ning
substantiv
~en ~ar • till 2repa 1,2
Singular | |
---|---|
en repning | obestämd form |
en repnings | obestämd form genitiv |
repningen | bestämd form |
repningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
repningar | obestämd form |
repningars | obestämd form genitiv |
repningarna | bestämd form |
repningarnas | bestämd form genitiv |