publicerad: 2015
risp
risp
substantiv
~et; pl. ~ • rispning, rispa; upprispad tråd
Singular | |
---|---|
ett risp | obestämd form |
ett risps | obestämd form genitiv |
rispet | bestämd form |
rispets | bestämd form genitiv |
Plural | |
risp | obestämd form |
risps | obestämd form genitiv |
rispen | bestämd form |
rispens | bestämd form genitiv |