publicerad: 2015
rubricering
rubr·ic·er·ing
substantiv
~en ~ar rubricera
Singular | |
---|---|
en rubricering | obestämd form |
en rubricerings | obestämd form genitiv |
rubriceringen | bestämd form |
rubriceringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rubriceringar | obestämd form |
rubriceringars | obestämd form genitiv |
rubriceringarna | bestämd form |
rubriceringarnas | bestämd form genitiv |