publicerad: 2015
rudiment
rudi·ment
[‑men´t]
substantiv
~et; pl. ~ • outvecklat organ; obetydlig rest av ngt
Singular | |
---|---|
ett rudiment | obestämd form |
ett rudiments | obestämd form genitiv |
rudimentet | bestämd form |
rudimentets | bestämd form genitiv |
Plural | |
rudiment | obestämd form |
rudiments | obestämd form genitiv |
rudimenten | bestämd form |
rudimentens | bestämd form genitiv |