publicerad: 2015
rullator
rull·at·or
hellre än roll·at·or
[‑a`t‑]
substantiv
~n ~er [‑o´r‑] • stödanordning på hjul för rörelsehindrad person, gåstol
Singular | |
---|---|
en rullator (en rollator) | obestämd form |
en rullators (en rollators) | obestämd form genitiv |
rullatorn (rollatorn) | bestämd form |
rullatorns (rollatorns) | bestämd form genitiv |
Plural | |
rullatorer (rollatorer) | obestämd form |
rullatorers (rollatorers) | obestämd form genitiv |
rullatorerna (rollatorerna) | bestämd form |
rullatorernas (rollatorernas) | bestämd form genitiv |