publicerad: 2015
rundning
rund·ning
substantiv
~en ~ar • till 2runda 1,2
Singular | |
---|---|
en rundning | obestämd form |
en rundnings | obestämd form genitiv |
rundningen | bestämd form |
rundningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rundningar | obestämd form |
rundningars | obestämd form genitiv |
rundningarna | bestämd form |
rundningarnas | bestämd form genitiv |