publicerad: 2015
ryslighet
rys·lig·het
substantiv
~en ~er ryslig
Singular | |
---|---|
en ryslighet | obestämd form |
en ryslighets | obestämd form genitiv |
rysligheten | bestämd form |
ryslighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rysligheter | obestämd form |
rysligheters | obestämd form genitiv |
rysligheterna | bestämd form |
rysligheternas | bestämd form genitiv |