publicerad: 2015
särhålla
sär|hålla
verb
‑höll, ‑hållit, ‑hållen ‑hållet ‑hållna, pres. ‑håller • hålla isär
Finita former | |
---|---|
särhåller | presens aktiv |
särhålls (särhålles) | presens passiv |
särhöll | preteritum aktiv |
särhölls | preteritum passiv |
särhåll | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att särhålla | infinitiv aktiv |
att särhållas | infinitiv passiv |
har/hade särhållit | supinum aktiv |
har/hade särhållits | supinum passiv |
Presens particip | |
särhållande | |
Perfekt particip | |
en särhållen + substantiv | |
ett särhållet + substantiv | |
den/det/de särhållna + substantiv |