publicerad: 2015
särskilja
sär|skilja
verb
‑skilde el. ‑skiljde, ‑skilt el. ‑skiljt, ‑skild n. ‑skilt, pres. ‑skiljer sär- skilja
Finita former | |
---|---|
särskiljer | presens aktiv |
särskils (särskiljes, särskiljs) | presens passiv |
särskilde (särskiljde) | preteritum aktiv |
särskildes (särskiljdes) | preteritum passiv |
särskilj | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att särskilja | infinitiv aktiv |
att särskiljas | infinitiv passiv |
har/hade särskilt (särskiljt) | supinum aktiv |
har/hade särskilts (särskiljts) | supinum passiv |
Presens particip | |
särskiljande | |
Perfekt particip | |
en särskild + substantiv | |
ett särskilt + substantiv | |
den/det/de särskilda + substantiv | |
den särskilde + maskulint substantiv |