publicerad: 2015
safir
saf·ir
[‑i´r]
substantiv
~en ~er • en ädelsten
Singular | |
---|---|
en safir | obestämd form |
en safirs | obestämd form genitiv |
safiren | bestämd form |
safirens | bestämd form genitiv |
Plural | |
safirer | obestämd form |
safirers | obestämd form genitiv |
safirerna | bestämd form |
safirernas | bestämd form genitiv |