publicerad: 2015
saliggöra
sal·ig|göra
verb
‑gjorde, ‑gjort, ‑gjord n. ‑gjort, pres. ‑gör • allena saliggörande ⟨ibl. iron.⟩ som löser alla problem
Finita former | |
---|---|
saliggör | presens aktiv |
saliggörs (saliggöres) | presens passiv |
saliggjorde | preteritum aktiv |
saliggjordes | preteritum passiv |
saliggör | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att saliggöra | infinitiv aktiv |
att saliggöras | infinitiv passiv |
har/hade saliggjort | supinum aktiv |
har/hade saliggjorts | supinum passiv |
Presens particip | |
saliggörande | |
Perfekt particip | |
en saliggjord + substantiv | |
ett saliggjort + substantiv | |
den/det/de saliggjorda + substantiv | |
den saliggjorde + maskulint substantiv |