publicerad: 2015
samåkare
sam|åk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑åkarna samåka
Singular | |
---|---|
en samåkare | obestämd form |
en samåkares | obestämd form genitiv |
samåkaren | bestämd form |
samåkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
samåkare | obestämd form |
samåkares | obestämd form genitiv |
samåkarna | bestämd form |
samåkarnas | bestämd form genitiv |