publicerad: 2015
samordnare
sam|ordn·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑ordnarna samordna
Singular | |
---|---|
en samordnare | obestämd form |
en samordnares | obestämd form genitiv |
samordnaren | bestämd form |
samordnarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
samordnare | obestämd form |
samordnares | obestämd form genitiv |
samordnarna | bestämd form |
samordnarnas | bestämd form genitiv |