publicerad: 2015
schakal
schak·al
hellre än sjak·al
[‑a´l]
substantiv
~en ~er • ett djur
Singular | |
---|---|
en schakal (en sjakal) | obestämd form |
en schakals (en sjakals) | obestämd form genitiv |
schakalen (sjakalen) | bestämd form |
schakalens (sjakalens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
schakaler (sjakaler) | obestämd form |
schakalers (sjakalers) | obestämd form genitiv |
schakalerna (sjakalerna) | bestämd form |
schakalernas (sjakalernas) | bestämd form genitiv |