publicerad: 2015
siktare
sikt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. siktarna sikta 1
Singular | |
---|---|
en siktare | obestämd form |
en siktares | obestämd form genitiv |
siktaren | bestämd form |
siktarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
siktare | obestämd form |
siktares | obestämd form genitiv |
siktarna | bestämd form |
siktarnas | bestämd form genitiv |