publicerad: 2015
silikat
silik·at
[‑a´t]
substantiv
~et; pl. ~er el. ~ • salt av kiselsyra; silikatcement
Singular | |
---|---|
ett silikat | obestämd form |
ett silikats | obestämd form genitiv |
silikatet | bestämd form |
silikatets | bestämd form genitiv |
Plural | |
silikater (silikat) | obestämd form |
silikaters (silikats) | obestämd form genitiv |
silikaterna (silikaten) | bestämd form |
silikaternas (silikatens) | bestämd form genitiv |