publicerad: 2015
sits
sits
substantiv
~en ~ar 1 säte; sittande2 kortfördelning i en giv; läge, situation: facket hade en bra sits i förhandlingarna3 ⟨finl.⟩ enklare fest, sexa
Singular | |
---|---|
en sits | obestämd form |
en sits | obestämd form genitiv |
sitsen | bestämd form |
sitsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sitsar | obestämd form |
sitsars | obestämd form genitiv |
sitsarna | bestämd form |
sitsarnas | bestämd form genitiv |